Tung dag som slutar bäst

Idag har det varit en rätt så tung dag tycker jag. Har haft ont i huvudet hela dagen och försökt att sova bort det. Men det har inte fungerat något vidare.
Börja tycka lite synd om mig själv.

Men så hamande jag framför Uppdrag Granskning som b.la. handlade om besparingar inom demensvården för äldre människor. Där behandlas problematiken med neddragningar inom vården som tog sig uttryck i att äldre människor som haft terapi inte fick ha kvar det längre, att EN sköterska ensam skulle ta hand om 7 demensjuka människor, mata, byta, tvätta, leda. Sköterskan beglagade sig över att det inte fanns någon tid för socialt umgänge som att hålla handen och sitta ner och prata och att de demensjuka kände av hennes stress.
Det fanns inte heller tid för någon sköterska att sitta ner tillsammans med en döende patient. Utan det hände att patienter, ibland, dog helt ensamma.
Då kände jag att det inte alls var så synd med mig längre. Varför behandlar vi varandra som att vi inte finns till ibland, varför behandlar vi varandra på ett sådant sätt som gör att våra människovärden försvinner?

Senare på kvällen, ganska nyligen, så pratade jag med min svägerska Zara. Hon skall komma nästa vecka och vara med några dagar på Stockholm Pride med mig. Det skall bli så skoj, vi skall ha så skoj!

Puss och kram på er!